Crosspass nr 2 år 2012 - mustsugande!

Det var en bra dag för cykling - lite fuktigt i luften, och mer än lagom dito på vägarna. Dagens runda blev respektabel - 54k. Pulsen höll sig också på en bra nivå.

Körde med Erik och Peter. De är sköna gubbar. På kartan ser ni hur ca 7k kördes två gånger (i onödan ska sägas). Erik som skulle visa vägen missade avfarten - två gånger. Men det är inget jag håller emot honom, för det gjorde ju rundan till en ännu bättre distanstur. Och sen är det ju fantastiskt skönt att cykla i motvind över öppna fält.

Som nämnt var det blött på vägarna, så jag blev ordentligt prickig. Känslan i övrigt var kontrollerad. Det kändes i slutet i både rygg och ben att vi varit ute ett tag, men det var helt klart hanterbart. Smärtan var inte i närheten av att få oss att banga från det crosslöp vi planerat.

Det är en speciell känsla att komma in efter ett långt cykelpass och snöra på sig löparskorna och sticka ut på en tur. Denna gång hade jag tänkt efter före - cykeltightsen hade jag satt utanpå löparbyxorna, så när vi kom hem kunde jag dra av mig blöjbyxan och materialmässigt vara redo för löpning.

(Peter som håller på att komma tillbaka från sjukdom hängde inte med på crosslöpet. Läs här vad Peter sa om cyklingen: http://jogg.se/Traning/Pass.aspx?id=4736425)

Sträckningen på crosslöpet hade jag dragit upp på Bolltorpshöjden och genom skogen för att springa en dryg kilometer längs med Dammsjönsstrand. Första biten (som för övrigt går stadigt uppför i 1,5k) var tung. Erik visade god löpform. Tror att det bor en liten kenyan i den där killen... Efter terränglöpet vid Dammsjön blev det bättre fart under sulorna (inte bara hänförligt till nerförslutet). Terrränglöpning är najs. Det är en speciell känsla att springa på små stigar där löpsteget måste anpassas efter skarpa svängar, stockar, upphörande stig, ljung och andra hinder. En riktigt go känsla.

(Läs här vad Erik säger om multipasset: http://jogg.se/Traning/MultiPass.aspx?id=4735179&pid=4735146)

Cykeln var som ni kanske förstår rejält smutsig efter turen. Så jag åkte iväg till kompisen Mats som lät mig låna slang och vatten. Tack för det, kompis! Han var helt oförstående till självplågeriet. Nämnas ska dock att han, och inte jag, satt och såg hur Frölunda fick storpisk av Brynäs. Det, det är också en form av självplågeri i min värld.

Jag har ju installerat ny kedja på cykeln. Oj, den känns mycket mer kompakt nu. Hjulen är fantastiska, kedjan nästan självdrivande. Riktigt go känsla. Rekommenderar Shimano IG70.