Cykeln har fått ett ordentligt hem

Ja, som gräsänkling finns det tid för allehanda projekt. Med lite gratisträ från Perssons och en krok då blev det då här praktiskt och fint.  Det enda son saknas är torr och grusfri asfalt.

Testträning @ Sportlife Skånegatan

Dagen har varit fin - min farmor begravdes och ett stilla "På återseende!" kunde försiktigt yttras. Att få springa av sig på löpbandet var en skön kontrast.

Jag började med 1k uppvärmning. Körde sedan K1-3 i 4,48-fart. K4 sprang jag med 7 graders lutning i runt 6min-fart. K5 betades av i ca 7,5-fart med lutning på 12 grader. Efter det avslutade jag löpningen med avslutande kilometern i 4.37-fart. Det var rejält tungt och skön löpning. Jag tror att det är bra att lägga in lite backlöpning i passen. Det känns i alla fall lite mer givande än att bara köra kilometerna helt slätt.

Lite allmän styrka avslutade dagen. Bröst, rygg, EBKB och mage. Allt en man behöver.

Familjen är fortfarande i Österrike. Försöker hålla ordning här hemma, men det är märkligt hur mycket en ensam person kan stöka till.

Sportlife samarbetar med ett vaktbolag som ska kolla att folk inte fultränar på anläggningen. På informationslappen står det att det är "för [min] skull". Det förstår inte jag. Hur blir jag hjälpt av att de kommer och kollar? Någon som vill upplysa mig?!

Innebandy - en sport from down under!

Ja, i lördags gjorde jag det igen - mot bättre vetande - jag spelade innebandy. Det är alltid en riskfylld verksamhet. Inga skador på mig eller någon motspelare, och det är alltid glädjande. Men, mina fotsulor är inte vana och jag får blåsor på händerna. Inget fräckt. Och sen är man ju aldrig så bra i verkligheten som när jag tänker på innebandy. Det är alltid tungt att behärska något till perfektion i teorin, men vara högst medelmåttig i verkligheten.

Dock, jag la lite kvalitativ träning till innebandyn (armhävningar med sidledsförflyttning (titta här) och hopprep och magträning hängandes i ribbstol. Något gott kom av det ändå. Dock kräver jag att folk slutar laja när de spelar innebandy (eller vilken annan sport som helst).

Jag blev medbjuden på en cykeltur i lördags, och det hade varit najs (tack Erik!). Faktum är att jag hade fixat mina nya cykelhjul och kände våren i luften. Men jag hade familj på intåg och redan tränat. Så det får kanske bli en liten runda imorgon bitti.

Allt på jobbet har löst sig - så nu är det spikat att det blir Italien i maj. Åååå vad jag längtar.

Dubbelpass

Inledde träningskvällen med 4,5k löpning på band. Första K var uppvärmning, sedan körde jag resten på ca 18 min. Noteras bör att tredje K:n hade jag hög lutning på bandet (8-12 grader) och farten fick anpassas därefter. Det är en skön grej att bryta av det monotona mot tung uppförslöpning. När det sen blir plant igen så får man träna på att springa snabbt fast man är trött. Bra för en triathlet.

Efter lite mag-, rygg- och sidövningar fick jag skynda iväg till simhallen för ett pass som skulle visa sig bli tufft. Hur mycket simning det blev totalt vet jag inte, men att jag inte simmat kontinuerligt på länge framgår med all önskvärd tydlighet. Inga illusioner här inte.

Tekniken känns helt ok. Förvånansvärt ok med tanke på det långa uppehållet (om jag då får bortse från förra veckans simning). Jag försökte fokusera på att titta rakt ner i botten och sträcka fram händerna och dra mig förbi. Lät också andningen få sig lite träning. Det är svårt att andas korrekt på vänster sida. Jag tenderar att vrida upp huvudet för mycket. Men, när det sen blir öppenvattenssimning blir det något jag måste göra om vågor och annat inte tillåter finandningen (alltså, att vrida upp huvudet är fulandning).

Känslan av att det lurar en liten sjukdom släpper inte. Men på något sätt lyckas jag hålla den i schack.

Imorgon är det melodifestivalen. Skönt att veta att man kan hålla sig borta från tv:n (om man nu hade någon) utan att känna att man missar något.

En morgon på gymmet

Hälsostudion i stan har öppet hus denna vecka, och jag passade på att åka dit. Strax efter sju var jag där, och det var en bra start på dagen. Att jag glömde både lunchlåda och underkläder gjorde dock att jag behövde åka hem igen innan jag kunde ta mig till jobbet. Inget som inte några raska ben löser.

Jag inledde med lite lugn jogging. Sedan körde jag 2k i 8-15 graders lutning. Farten var 7-10 km/h. Inte snabbt, men det suger verkligen i benen och i hjärtat. Skön träning, och man slipper nedförsbackarna. Avslutade med 600 meter i 4.45-fart. Sammanlagt blev det 3k på 18.40. Inga monstertider, men en riktigt bra fortsättning på löpningsomstarten jag befinner mig i.

Körde sedan mage, rygg, bröst, lite mer mage, enbensknäböj och så dusch. Jag blev trött och det gjorde lite ont i musklerna under dagen. Bra känsla. Just nu sitter jag och hoppas jag vaknar frisk och kry imorgon. Det är så lätt att köra för hårt för tidigt.

En sak jag upptäckt är att jag måste se till att andas ordentligt när jag tar i mycket. Annars får jag ont i huvudet. Kanske självklart, men ändå en bra upptäckt.

Imorgon åker fru och barn till Sthlm för att sedan ta sig till Österrike och skidbackarna. Jag lämnas ensam hemma med en lägenhet som behöver en våttorkning, och ett jobb som börjar kräva lite mer. Sitter med en del domar och beslut som ska skrivas. Det är roligt när man väl kommer in i det, men innan är det alltid lite ångestfyllt.

Tio dagar själv har jag. En del av dem tillbringar jag med familj som kommer ned till helgen för farmors begravning på måndag. Det ser jag framemot - familj och begravning. Faktiskt. Och idag gick min frus farmor bort. Så, så kan det gå. Jag är av åsikten och övertygelsen att gamla människor ofta är mest betjänta av att få gå vidare.

ATriK-simning och bodypump

Har nu haft en bra träningsvecka. Oron för att jag ska bli sjuk igen är inte som bortblåst, men att jag fått in tre pass denna omstartsvecka känns givetvis bra.

I torsdags var det dags för min första ATriK-(Alingsås Triathlonklubb)simning sedan november. Jag körde mest teknik. Uthålligheten och konditionen för vänta till andra tillfällen. Det kändes förvånansvärt bra. Inte som en fisk, men väl som en medelmåttig simmare. Jag jobbade lite på andningen och försökte bara hitta ett bra drag och fäste i vattnet. Gött. Det är väl så det kan sammanfattas.

Och idag var det så dags för ett bodypumppass på Alingsås Hälsostudio. Jag velar lite mellan de olika alternativen att skaffa träningskort på. F&S eller Hälsostudion? Billigt eller ordentligt? Dagens pass var hursomhelst en riktig genomkörare. Det var längesedan jag tränade och det kändes. Att välja rätt vikt på skivstången i de olika momenten är ju svårt, och väljer man fel som jag bränner man sig lätt så hårt att man inte ens orkar göra armhävningar på knäna. Och axlarna ska vi inte prata om. 2 kg på varje hand, men jag fick kriga upp vikterna på slutet. Och plankan sen då. Man tror man är stark, men blir obönhörligt satt på mattan. De medelålders kvinnorna runtomkring var knappt svettiga.

Detta var första gången på ca fyra år som jag och frun tränade tillsammans. Trevligt med date. Det finns inget som förbrödrar så mycket som att svettas ihop.

Tränade igår...

Går och lägger mig tidigt idag. Måste mota Olle i grind. Helt klart är att något inte stämmer. Senare tanken är variabel immunbrist. Tydligen en ovanlig sjukdom. Men, ska man ha nått kan man lika gärna välja något unikt.

Känner annars go träningsvärk idag. Härlig känsla. Mer sånt fyr alle.

Ny vecka står för dörren

Hade brorsan på besök i helgen, och fram till dess hade jag känt mig friskare och friskare. Men denna storkonsument av näsdukar drog med sig något skräp som har fått min tillfriskning att avstanna.

Mitt mål är att jag i samband med att frun tar barnen till Österrike kan vara redo för att starta upp träningen. Då har jag tio dagar att smygstarta.

Jag kikar ibland in på bloggarna på Runner´s World ibland. Tycker det är avkopplande och informativt.

Har jag berättat om mina nya hjul? Ett par riktigt fräscha Fulcrum Racing 5. Ser framemot vår och barmark. Mumma.

På hotell

För andra veckan i rad är jag på kurs, och bor följaktligen på hotell. Denna gång i Göteborg. Det är inte långt härifrån hem, men ändå det vettigaste alternativet.

I fikarummet finns en mjukglassmaskin och en "popcornlåda" - gratis och livsfarligt. Tur att enbensknäböj är väldigt kaloriförbrännande...

Tittade på något jag tycker om - Vägen till "the Winter Classics". Tittade förra året när Pittsburgh mötte Washington och var fascinerad över att följa hårda killar i en idrott jag finner njutbar. Jag rekommenderar.

Om hälsoläget kan jag uppdateringsvis säga att jag mår bättre. Det är nästan som om senaste förkylningen var ett steg åt rätt riktning och att jag inom kort kan vara igång igen.

Jonas Colting sa nåt riktigt bra: man måste bygga fitness på en hälsogrund för att undvika skador och sjukdom. Det är vad jag egentligen vill göra, och tar det mig till Kalmar och IronMan så är det något att glädja sig över. Säga vad man vill om mr Colting, men han är en kille jag diggar. Kanske inte håller med om allt han säger, men att han säger och står för det, och är en grym atlet med bra fokus på vad han håller på med, det är R-E-S-P-E-C-T! Kolla in på Runner's TV.

Enbensknäböj

Varandes sjuk finns det hälsotillstånd till trots träning att bedriva. Och jag har hittat en bra övning. Men innan jag säger något om det vill jag ge en uppdatering om hälsotillståndet mitt.

Har idag avslutat en tiodagars penicillinkur. Vet inte om jag blivit särskilt mycket bättre. Nästan att jag blivit sämre. Dock vet jag inte om det finns något orsakssamband i sammanhanget. Nu dras jag med någon slags förkylning där jag känner mig pigg, men ändå upplever inslag av lite huvudvärk, lite ont i halsen, lite hostig och slemmig. Nu försöker vi ha tålamod.

Övningen, ja! Enbensknäböj. I senaste numret av cykeltidningen Kadens tipsas om denna övningarnas övning. Skribenten sa att detta var övningen han skulle ta med sig till en öde ö, och jag kan förstå vad han menar.

Jag minns när vi hade redskapsgymnastik på idrotten i skola. Avskyvärt, tyckte jag som bara ville spela boll. Med facit i hand hade lite gymnastik nog gjort min numera ensidigt (eller o-sidigt som det kan kännas) kropp mer välkomponerad. Då stod jag på bommen och skulle göra ett enbensknäböj, och kom ner. Men det fanns inte en chans att komma upp. Och då kunde jag inte stoltsera med en bred bringa. Jag var för svag helt enkelt. Min kompis Daniel klarade dock det galant, och det har jag alltid sett upp till honom för.

Häromveckan var det alltså dags för första enbensknäböjet sedan högstadiet. Och det var som jag mindes det. Jag var svag. Men jag har blivit starkare. Det märks tydligt. När jag gör övningen känner jag att det stärker balans, säte, lår, fotleder osv, osv. Det är en fantastisk övning. Så jag rekommenderar varmt "the EBKB"!

Magnus och jag!

Det har varit tyst ett tag. Ledsen för det. Senast har jag varit på kurs i Varberg där jag stötte på Magnus S, Sveriges kanske bästa innebandyspelare genom tidigare. Bilden är på snedden, men håll till godo. Kämpar även ned sjukdom. Äter penicillin och har dragit på mig en förkylning nu också. Kanske är jag tillbaka i friskt slag framåt midsommar. Ses i simhall,löparspår och cykelväg då! Ska försöka komma med ett nytt inlägg innan dess. Tack för att du tittade förbi.